"Gräsklippare"


Tjorvens föl Cool Clover


Xet med bara en örsnibb (och Agnes i bakgrunden)

Blir man inte galen! För två dagar sen fick Velle en spark i hagen, vilket resulterade i ett sår format som en hästsko. Plats: Insidan av skanken höger bak. Alltså inte benet där hon hade sticksåret.

Jag har hållt såret rent och hon har inte varit halt, men när jag kom till stallet idag såg benet ut som på bilden. Ganska rejält svullen. Dessutom var hon lite halt i skritt och trav. Man hinner ju knappt sätta igång hästen, innan hon skadar sig igen.

En på stallet nämnde att hon kunde få lymfangit. Shit, det hade jag helt glömt bort! Nu har jag i alla fall sökt runt en massa och vet vad jag ska göra med Velle imorron beroende på hur hon ser ut.

Vad som var bra idag var i alla fall att hovslagaren var där och slog på skon (ute på gårdsplanen - stallet tvättades - och det gick kanon). Dessutom fick jag ett glädjande besked i brevlådan. Ett stipendium av skolan värt 600 kr eftersom jag är en "ambitiös elev som presterar goda studieresultat". Perfekt, mer shoppingpengar inför Falsterbo ;)

Efter att ha jagat hovslagare hela helgen, fick jag äntligen tag på en i morse, så idag ska Velle få på skon igen. Sen väntar en förhoppningsvis härlig uteritt!

Var det någon mer än jag som såg GCT-hoppningen?

Från kl. 18 satt jag bänkad framför datorn - första rundan sändes live på GCTs hemsida. Den engelska speakern sa en del rätt kul saker (jag tror dock inte att han var medveten om det själv).Jag citerar:

"Does he show a smile? Not jet, mabye if he claims the victory" - snygg felfri runda, pokerface-ryttare

"I´m not going to translate what he said when he crossed the finishline" - hästen klarade två enorma språng över en lång oxer och trippelbarren, trots att ryttaren satt helt i obalans. Sen rev den något av de sista hinderna = mindre glad ryttare.

När första rundan var klar, var det lite drygt 30 min innan andra och omhoppningen skulle sändas live på Eurosport. I pausen passade jag på att käka lite. Sen satt jag klistrad vid tvn.

Roffe kom på en 5:e plats, med ett ned i omhoppningen. Vann gjorde sista ryttaren Bernardo Alves - Bridgit, bara 0,02 s snabbare än Jessica Kürten - Libertina. Behöver jag säga att det var en spännande omhoppning?

önskar jag, Velle, Dojjan, Ester, Viol, Tango, Pompe, Ettan, Mini, Lakrits och Zappa (alla inte representerade på bilderna)


Veleda, Foto: Andrea B.


Tango, Mini, Ettan och Pompe. Ester och Dojjans bebbar som är tillsalu. Foto: Andrea B.


Lakrits. Foto: M_N, dvs jag

Såhär fin var Velle idag igen :D Foto: Andrea B.

Jag tog bussen tidigt till stallet idag; jag skulle försöka leta upp den där tappskon. I lite mer än en timme gick jag runt och letade, i stekande sol, utan resultat. Jag var lagom glad just då... Efter att ha druckit lite vatten och pussat Veleda var jag dock positiv igen.

Eftersom vi inte visste hur Veleda var att rida med bara tre skor (hon kanske var jätteömfotad), tog jag in henne i ridhuset innan lektionen. Där sprang jag runt lite med Velle och hon verkade, som tur var, inte alls bry sig om skoförlusten.

Dressyrlektionen gick väldigt bra! Velle lossnar mer och mer, så mycket som hänt på bara 1½ vecka. Nu är hon i princip som innan :) Vi övande i alla fall på det vanliga: voltarbete, skänkelvikningar och 4-kanten med små volter i galopp. (Detta är i alla fall det vanliga efter skadan, innan red vi mycket öppnor och lite fram- & bakdelsväningar också.)

Jag och Bz på Delanders grusbana förra året. Petra i bakgrunden. Foto: Sofia E.

Jag och Veleda hopptränade igår! Det var superkul och jag gick som på lyckopiller resten av kvällen.

Vi var på Delanders gräsbana och övade bland annat rytm över en linje med 4 hinder (4 gs - 3 gs - 4 gs) och lite olika enkelhinder. Sist jag och Veleda var på gräs gick det skit, det var ju då jag trillade av. Igår gick det däremot väldigt bra. Trots att Velle var helt pigg och låg på mycket i början, fick jag bra ordning på henne.

Jag behöver bli bättre på att hålla om med benen och aktivera galoppen (alltså ha mer energi i den, men det samma takt och tempo), rider lite för mycket med bara handen ibland. Sista rundan, när vi hoppade en liten bana, var Petra på mig med detta och det gav såklart reslutat. Velle la mer vikt på bakbenen och var mer reglerbar.

När jag kom tillbaka till stallet upptäckte jag att Velle trampat av sig en sko. Attans. Måste leta upp den imorron och ringa hovslagaren. Skönt att jag har tappskokompetens om ett år (om jag inte klantar till det i skolan rejält, haha)

Många av dagens ryttare är duktiga. De kan ridning i praktiken, men hur många kan den i teorin? Jag har tidigare skrivit om tygelhjälperna och tänkte nu fortsätta med skänkelhjälperna.

Det finns 5 sorters skänkelhjälper:
¤ Framåtdrivande
¤ Sidförande
¤ Mothållande
¤ Reglerande
¤ Böjande

Tänk på att alla skänkelhjälper bygger på en stabil skänkel, och med ostadig skänkel kan hästen bli skänkeldöd.

I detta inlägget tänkte jag ta upp framåtdrivande och sidförande.

En framåtdrivande skänkel används, som namnet berättar, för att driva. Detta sker genom lika tryck med båda skänklarna vid normalläget, och när hästen lyssnar framåt, lättar man på trycket. (Straff och beröm-principen.)

När man ska flytta hästen åt sidan använder man en sidförande skänkel; ena sidans skänkel ökar då trycket på hästen. Skänkeln är kvar vid normalläget, men kan vid behov flyttas lite.


I skänkelvikning används bland annat sidförande och framåtdrivande skänkel.

Bild från ett tidigare tillfälle, men vi såg ut ungefär sådär även idag. Reflexvästens syfte är inte att bilisterna ska se mig, utan för att det är lättare att hitta mig om jag skulle trilla av på fältet. En gul prick syns i gräset - annars är jag så gott som helt kamoflerad.


Idag var jag och Velle ute på Revinge. Vi intervalltränade lite och galopperade upp för en lätt lutad backe 6 gånger (3 i höger galopp och 3 i vänster). Jag avslutade med en lite längre, lugnare galopp (canter), travade sedan ner Velle och därefter skrittade vi hem.

Velle tyckte det var jättekul! Jag var noga med att inte köra slut henne; hon hade gott om krafter kvar när vi skrittade hem. Det är ju inte direkt snällt mot hästen, som ganska nyligen satts igång, att tömma dens energiförråd helt och dessutom ska vi hoppträna imorgon :D

Jag köte ett nytt spel på Tiger för någon dag sedan. Kostade bara 40 kr, tog ca 3 minuter att spela och var väldigt simpelt. Men med en bra kompis, godis och lite flummigt humör vad det faktiskt väldigt kul!

Nu börjar Veleda bli sig lik igen. :)

Emilia, Sagas föl (Hon som föddes utanför hagen). Rätt söt :)

Varning för en lååång text. Jag kopierade följande ur min loggbok, så här har ni en utförlig beskrivning om det kaotiska hingstsläppet.


Fuxhingsten. Foto: Jag

Den nya Alligator-fullblodshingsten som kom igår, Emilionen (bläsen), "vår" Alligator (kon) och fuxhingsten (Emilionen är ett år och hingst, vår Alligator två årig vallack), skulle släppas på bete idag i en stor hage bakom ridhuset. Först fångade vi in den nye och Emilionen och gick upp till hagen. Vägen dit var inte den lättaste, med tanke på ridhusbygget, så efter att gott över lite asfaltskross och förbi/över en sandkulle var vi framme. Jag kan inte direkt hylla staketet som ramade in hagen. Ett hingstbete borde ha ett rejält staket, gärna med både en stomme av ex. trä och även eltråd. Denna hagen hade en eltråd fastsatt i vita, smala pinnar. Skulle hästarna vilja ta sig ut är det verkligen inga problem för dem, trots ström i tråden (Richard testade, om än ofrivilligt, att den fungerade). Grinden, eller handtaget i tråden, satt väldigt dumt: precis vid en stenmur/ås (har tappat ordet på vad det kallas) och krävde att man antingen tog en snäv sväng in i en trång "gång" mellan staketet och stenarna eller lägga ner tråden på marken och gå över den. Vi valde det sistnämda och själva släppet gick bra. Därefter fick vi rätta till staketet lite igen.

Sedan hämtade vi vår Alligator, men han haltade ganska tydligt i skritt (han markerade lite redan tidigare i veckan, vilket jag tror jag skrev i loggen då). Vi gick ner till stallet och lämnade honom i en box istället. De två andra hästarna, som gick i samma lösdrift som Alligatorn, flyttade vi ner till dammhagen och därefter gick vi till fuxhingsten (som också kallas Indy, precis som Vitas fölunge. Han är efter Indoctro-Argentinus. Mamma är Agnes.) Även idag kom han fram till mig i hagen och lät sig fångas. Vi gick upp mot sommarhagen och på vägen dit såg vi ytterligare en häst i lösdriftshagen. Vi blev alldeles förvirrade - gick det ytterligare en häst i den hagen? Hade inte Jannis häst blivit hämtad?


Fuxhingsten. Foto: Jag

Hur som helst släppte vi i alla fall in fuxen i sommarhagen, bankade en bra stund på pinnarna för att få staketet attt hålla och gick sedan mot stallet. Efter 20 meter vände vi oss om och tror ni då inte att fuxen stod på fel sida hagen? Vi fångade in honom, tog ner staketet, släppte honom och bankade sedan rätt staketet igen. Därefter gick vi till lösdriftshagen och upptäcker två hästar i hagen. Wtf?? Hemlig hästkloning i hagen? Nä, det var de två första hästarna, den nye och Emilionen, som hade rymt ur sommarhagen in i lösdriftshagen (och alltså gått över en "stenås" och eltråd). Vi fångade dem och gick tillbaka till sommarhagen. Gaah! Då står fuxen såklart utanför hagen IGEN! Richard höll de två bruna medan jag la ner staketet. Sedan tog jag över en av de bruna och Richard gick först över tråden. Då trampar hästen såklart på tråden, får en stöt och slänger sig bakåt. Jag och den nye provar att gå först, vilket gick bra. Därefter kom Richard och Emilionen in och fuxen hängde på.

När vi var på väg att släppa, börjar fuxen och den jag håller i sparkas, så jag får kvickt backa och flytta undan hästen och därefter kunde vi släppa. Åter igen fick vi fixa staketet och när vi gick tillbaka upptäckte vi att hingstj*vlarna hade rymt till lösdriftshagen igen. Denna gången stängde vi grinden till den hagen och lät dem helt enkelt gå i båda hagarn bäst de ville.

Foto: Andrea B.

Jag, Velle, Rebecka och Gasken var ute på en härlig skrittur. Vi avverkade rundan på 65 min, vilket jag var lite förvånad över. Jag trodde den skulle ta åtminstånde 80.

Hur som helst, skritt bygger faktiskt kondition bättre än vad man tror. Ni som läser Häst och Ryttare (förbundets tidning) kommer säkert ihåg att distansryttaren Maria Hagman Eriksson sa exakt samma sak i artikeln om henne.
För att bygga upp Veledas kondition igen (den har hon dock inte tappat så mycket av), tänkte jag ta främst långa skrittpass och även intervallträna. Tur att vädret ska bli fint ett tag framöver!

Jag galopperade Velle igår!

Hade framme en liten upphöjd bom (inte så hög som den ser ut på bilden) som jag skrittade och travade över. Velle tyckte det var jättekul, så när hon landade i galopp, lät jag bara henne fortsätta. Hon kändes bra i benet, lite stel och framtung, men jag ställde inte direkt några krav på henne.

För övrigt är det såklart jag som ritat den utomordentligt vackra bilden ;)

I brist på fuxfärgade araber med stjärn får ni se en brun..

Hittade en ganska söt historia om hur araben skapades i Bonniers stora hästlexikon. Enligt boken är det emiren Abd-el-Kader som skrivit ner följande på 1800-talet, och jag citerar det hela.

"När Gud skulle skapa Hästen, sade han till Sunnanvinden: 'Jag vill göra en varelse av dig. Förtäta dig.' Och vinden förtätade sig. Strax uppenbarade sig ärkeängeln Gabriel och tog en handfull av stoftet och gav det till Gud, som skapade en mörk fux. Och han sade: 'Jag benämner dig Häst; jag gör dig till arab och jag ger dig myrans rödbruna färg; jag har hängt lyckan i din pannlugg; du skall vara de andra djurens Herre. Män ska följa dig vart du går; du skall vara lika snabb som förföljare som i flykten; rikedomar skall forslas på din rygg och du skall bringa lycka med dig.' Sedan gav han hästen ärans och lyckans tecken, en vit stjärn i dess panna."

En kompis tyckte att jag skulle börja med detta nu när jag inte kan hoppa Veleda...



Att både få galoppera, hoppa högt och strippa, kan det bli bättre? ;)

Hoppas vi kan börja hoppa snart! (Fina framben hon har på bilden). Foto: Andra B.

Tillbringade hela morgonen på stallet idag. Jag hade nämligen morgonfodring och utsläpp. Normala fall brukar jag åka hem medan hästarna äter (och själv käka frukost), men idag lämnade mamma mig på stallet. Hon skulle hem och sova igen.

Red bommar idag :D
Hade tre travbommar på lite böjt spår och tre bommar i ett "snävt S", som jag kunde skritta över och kontrollera att Velle följde mina hjälper. Det dröjder nog ett tag innan vi börjar hoppa, men lite bommar skadar ju inte.

Velle var rätt stel i början, men i slutet lossnade hon mer och mer. Även om hon inte på långa vägar är som hon var innan skadan, blir det lite bättre för varje dag.

Nu är jag hemma igen efter praktiken och har alltså tillgång till internet. Så nu blir det fart på bloggen igen! (Internetet där ville inte alltid sammarbeta)



Vi har börjat sätta igång Veleda "på riktigt" nu. Igår travade jag lite och Velle kändes fin, men ganska stel. Hon har dessutom tappat lite ryggmuskler, så nu väntar en igångsättning med lite klättring, bommar etc tills hon är redo för tävlingsbanorna igen!

Men först ska jag packa upp! (och kanske berättar jag om det smått kaotiska hingstsläppet.. haha)