Har visat denna bilden förr, men jag gör det igen eftersom den så passande visar hur Velle ser ut vid ett möte (om man bortser från de gånger hon bara studsar på stället eller bockar/kickar)

Idag hade jag en väldigt givande dressyrlektion för Eva och vi kom fram till att Veleda är mötesrädd.

Lite bakgrund: Jag tävlade i lördes och då var Velle väldigt stressad på framridningen. Även andra gånger när jag ridigt bland mycket hästar blir hon extramt bråkig och tycker verkligen inte om de andra hästarna.

Att Velle är mötesrädd innebär i princip att hon känner sig trängd när andra hästar kommer mot henne, och då stegrar,"studsar" eller bockar hon. Det finns även mötesrädda hästar som vänder helt och flyr.

Vad kan man då göra åt detta?
# Öva! När man rider hemma i ridhuset, ta hjälp av en ridande kompis och rid mot varrandra. Till en början kan det vara några meter mellan hästarna (typ ena rider på spåren och andra på medellinjen, i olika varv mot varrandra) och om det går bra kan man i sånna fall korta avståndet.
# Ta ut hästen i god tid på tävlingsplatser och bara skritta runt länge på framridningen, så att hästen får vänja sig lite.
# Undvika situationer där hästen blir stressad/rädd på tävlingsplatser. Alltså hellre vända över eller lägga en volt än att möta en häst på en trång yta.
# (Viktigast enligt mig) Hålla sig lugn och inte gå på hästen i onödan. Tänk själva på hur ni skulle vilja bli behandlade om ni var rädda för något. Skulle jag bli tvingad (kanske med våld?) till något jag var uppriktigt rädd för skulle inte rädslan försvinna - den skulle ligga och gnaga i bakhuvudet och sedan bryta sig ut när den fick chansen.
# Röd rosett i svansen. Då varvar man de andra ryttarna om att hästen kan kicka och då håller de sig förhoppningsvis lite ur vägen. (I alla fall aktar de sig i bästa fall för hästens bak)

Hmm, hur skulle folk reagera om man satte en liten röd rosett i pannluggen mån tro? Kanske är värt att testa? x)