En på stallet tyckte idag att vi borde ge Veleda ett häftigare smeknamn. Shosan och häxan finns ju redan, och Velle borde få ett lika kul.

Gurkan blev ett förslag. Moppen ett annat. Vad tycker ni hon ska kallas?

Många har frågat mig varför jag valde att söka och gå på Flyinges hippologigymnasium. Om jag delar med mig av mitt svar här kanske jag slipper frågan i framtiden.

Att jag valde Flyinge beror inte på att de har en väldigt bra utbildning, bra hästar i kombinationen med duktiga lärare och massor av hästkunniga människor. Det beror inte heller på den ypperliga möjligheten att knyta kontakter, se massor av bra ridning eller få kompisar från alla Sveriges hörn. Flyinge blev inte ens mitt förstahandsval på grund av alla biljetter vi får till clinicar, gratis inträde till stora tävlingar eller de stallböcker och hingskataloger etc vi får.

Nej, att jag valde Flyinge beror helt och hållet på att jag ville bli en ridklädsnobb :-)

Vecka 44 har Petra preliminärt bokat in Ankan som gästtränare. Ni vet hon, som typ är Maria Gretzers högra hand.

Vad härligt det var att vara tillbaka på stallet igen! Idag försökte jag ta reda på lite hur Velle är, personlighet, boxvanor etc.

Hon var väldigt lättmockad - alla skitar låg på rad längst bak i boxen. All mat var uppäten, dock vet jag inte hur mycket hon har druckit. Hon har ju vattenkopp, och i den kan man inget se. I hagen hade hon inte rört vattnet. Så jag hängde in en spann i boxen, så får jag se imorgon om hon har druckit. (Hästar dricker ju hellre ur hink än vattenkopp.)

Jag provade ut lite utrustning idag. Ett fleecetäcke jag köpt för en 20a och lagat satt bra. Det var storlek 145, så de närmsta dagarna ska jag och mamma köra och köpa lite regntäckeen etc. Sadlen funkar att rida på, men vi ska till sadelmakaren nästa vecka och prova ut den ordentligt. Baltazars bett var för litet, hon behöver ca 1 cm större. Det ska också inhandlas inom kort.

Pga bettgrejen kunde jag tyvärr inte rida idag.  Istället släppte jag Velle lite i ridhuset. Hon for omkring på det något hala underlaget och höll inte balansen särskilt bra. Jag fick fånga in henne igen och leda runt istället. Jag lär ju ha en pigg häst imorgon.

I övrigt är Veleda ganska kaxig och bestämd. Hon surar mot boxgrannarna - de ska minsann inte få sno hennes mat! Och på tal om mat,  hon älskar allt som man kan och inte kan äta och är lite lätt stressad. Hästar är ju vanedjur och bytar de stall så stvärt bryts ju deras gamla vanor och det tar lite tid innan de kommer in i de nya. Alla hästar som kommer till Agelund brukar lugna ned sig något och bli trygga, mest troligt på grund av våra fasta rutiner.

Igår åkte Baltazar, mycket tidigare än planerat. Jag fick gå ifrån mitt i en lektion för att hinna.

Lastbilen var stor och väldigt fin. Det stod redan en annan ponny där, som gnäggade massor. Hästarna var inte uppbundna, de stod lösa, som i boxar. Baltazar hade tillgång till hösilage vi skickat med, den andra ponnyn som dens ägare skickat med.

Det gick ganska fort. De kom, vi lastade in och de åkte.
Nu har jag ingen häst.

Men, på fredag vetrenärbesiktas stoet!