Trial and error

Att pröva sig fram för att hitta beteenden som är lönsamma i en viss situation, har vi nog alla gjort någon gång. Men att detta är en väl beprövad inlärningsteknik visste du kanske inte. Om du tror att det finns något mer du kan lära dig om detta, föreslår jag att du läser vidare.

Inlärningsmetoden Trial and Error, som på svenska kallas "Försök och misslyckande" eller "Försök och felmetoden", går ut på att hästen på eget initiativ lär sig slumpmässigt utvalda beteende genom positiv eller negativ förstärkning. Alltså provar hästen olika beteende i olika situationer tills den hittar ett den får respons på. Om responsen är en belöning, kommer hästen troligtvis utföra beteendet oftare.

Vid inlärningsförloppet kommer felaktiga eller ineffektiva beteende successivt försvinna eftersom de inte leder till framgång. Den här principen är densamma som ligger bakom naturligt urval, och exempelvis vilda hästar har stor nytta av den. Inte bara hästar utövar trial and error, inlärningsmetoden förekommer även hos exempelvis katter och människor.

Psykologen Edward L. Thorndike var den första att experimentellt studera Trial and Error. Samtidigt utförde ryssen Ivan Pavlov experiment med betingare reflexer hos djur och lade därmed grunden för behaviorismen. En annan psykolog, B.F. Skinner, knöt sedan samman Thorndikes teori med behaviorismen, samt utvecklade deras teorier. Då skapade han begreppet Operant betingning, även kallad instrumentell inlärning, vilket var en utveckling av behaviorismen. Trial and error är en form av instrumentell inlärning, där man lär sig genom att göra något om och om igen och misslyckas, men tillslut lyckas. Exempel på sådana saker är att lära sig cykla och simma.

Ett exempel på trial and error är hästar som sparkar i boxen vid fodring. Om man skriker eller slår till hästen för att den ska sluta, lär det troligtvis inte ha någon effekt i det stora hela. Kanske slutar hästen sparka en liten stund, men i längden kan den tänka sig att stå ut med obehaget bara den får sin mat. Tillslut kommer fodraren tröttna på sparkandet och ge hästen mat tidigt, alltså har hästen fått en belöning för sitt beteende genom positiv förstärkning.

Ett annat exempel är en lös häst i paddock (som människan arbetar med på något sätt). Hästen kan försöka att rymma och om den lyckas, har de fått en belöning genom negativ förstärkning (det jobbiga arbetet har tagits bort). Om man fångar och tvingar tillbaka hästen till paddocken, kommer den rymma igen och igen.

Att hästar testar beteende genom trial and error är både bra och dåligt. Det negativa är att hästen lätt framkallar oönskade beteenden. Det positiva med trial and error är att vildhästar lätt hittar nya beteende som är gynnsamma för deras välbefinnande.

När man vill tillämpa Trial and Error-metoden, för att lära hästen något nytt, krävs det inte att man är något proffs. Det enda man behöver tänka på är att ge hästen belöning vid precis rätt tillfälle, det vill säga inom 3 sekunder efter att hästen gjort rätt. Kommer belöningen senare, kommer hästen inte förknippa det rätta beteendet med belöning, vilket leder till att hästen inte självmant kommer utföra det rätta beteendet nästa gång man tränar.

Man kan belöna hästar på två sätt: positiv och negativ förstärkning. Det förstnämda går ut på att man lägger till något bra, som till exempel en klapp eller något positivt man säger (och tonfallet är då det viktigaste, inte själva ordet). Negativ förstärkning innebär att man tar bort något dåligt, exempelvis lättar man i handen eller med skänkeln.

Även om Trial and Error-metoden är en av de enklare att använda, kan mycket gå fel. Är man ovan kan det vara svårt att veta exakt när hästen gör rätt och då även när man ska berömma. Berömmer man vid fel tillfällen, finns det en risk att man uppmuntrar felaktiga beteende och nästa gång hästen gör denna felaktiga saken, kanske man bestraffar hästen för något man gången innan uppmuntrat. Det finns alltså en viss risk att ge dubbla signaler, vilket inte underlättar. Man måste helt enkelt alltid vara konsekvent och känna när man ska berömma.

Sammanfattningsvis vill jag förklara vikten av att förhindra oönskat beteende så snabbt som möjligt, för om hästen vänjer sig vid ett felaktigt beteende blir det sedan allt svårare att lära rätt.