I skolan läser vi för tillfället allt tänkbart om foder. Nästa vecka kommer vi ha läxförhör på hästens fodersmältning, vilket gav mig tanken att skriva om det här. Det blir ju två flugor i en smäll; jag lär mig och ni lär er. Dock kommer jag inte fördjupa mig i något, utan det blir ganska kortfattat. Annars blir det så mycket att läsa ju, och då kan ni lika gärna använda en bok.

Här kommer en subersuperb bild inom kort :)

1. Mun
     Hästen har en ganska liten mun i förhållande till huvudets storlek, vilket gör att den kan suga i sig vatten när munöppningen är under vatten och tungan tillbakadragen. Läpparna är väldigt rörliga och används för att plocka upp och sortera bort foder.
     Hästen har väldigt starka tänder, en överkäke som är större än underkäken och dessutom överbett, vilket gör att den tuggar och mal fodret i sidleds. Vid tuggningen blandas fodret med saliv,som fuktar fodret och minskar risken för foderstrupsförstoppning. Saliven innehåller inga enzymer som hjälper till att bryta ned fodret. En häst producerar ca 10-30 L saliv/dygn. Ju mer de äter, ju mer producerar de. Grovfoder producerar mer saliv än kraftfoder eftersom det tuggas mer.
     Det salivindränkta fodret förs bakåt med hjälp av tungan, och när det nått tillräckligt långt bak, utlöses en sväljreflex.

2. Foderstrupe
     När hästen svalt fodret förs det via foderstrupen till magsäcken. Det tar ca 10-15 sekunder för fodret att färdas genom den 1,5 m långa, sladdriga strupen, som är försedd med flertalet muskler. Genom muskelsammandragningar tryckes fodret ner in i magsäcken.

Källa:
"Hästens biologi, utfodring och avel" av Barbro Attrell, Göran Björnhag, Göran Dalin, Bo Furugren
Jag Philipsson, Christina Planck och Margareta Rundfren