Idag var det min och Veledas debut i regional 110 tillsammans.

Velle var enormt pigg! Het som en övertänd regnskog. På banan sög hon verkligen tag i hinderna! Det var mycket relaterade avstånd med lite knepigare distanser, dock inte svårare än vad vi tränar, men de ställde lite mer krav på att jag skulle få tillbaka Veleda mellan hinderna. Vid några tillfället kom vi lite nära, men jag höll om och Veleda tryckte av utan problem. Vi fick faktiskt snabbaste tiden i grundomgången. Väldigt nöjd med rundan!

I omhoppningen... eller ja.. jag hann knappt börja omhoppningen. I svängen till första hindret gick det lite väl fort. Jag fick inte igenom min halvhalt, vägen blev lite för snäv för tempot (dock var det ingen direkt snäv väg!), lite obalans och ett underlag som släppte lite. Helt plötsligt låg jag på marken och Veleda en ungefär meter bort. Vi reste oss, jag gav Velle en lugnande klapp (hon såg riktigt snopen ut!) och sedan gick vi ut.

Typiskt. Vi som hade en så bra omhoppning på gång. Hade varit kul att bli placerad (vilket vi definitivt hade blivit om vi nollat omhoppningen). Men varken jag eller Velle skadade oss, omkullridningen gick galant. Så nu har man provat det också.. :)

(Vi tog ett skutt över räcket på framhoppningen efteråt, för att avsluta med ett bra språng och inte en omkullridning. Velle skötte sig kanon och lyssnade mycket bättre dessutom.)


Jag vet att ni är avundsjuka på mina enorma skills i att snabbt kladda ihop en bild i brist på "riktiga". Dessvärre sket vi i att filma idag, dumt gjort eftersom jag visste att jag skulle ångra det så här i efterhand.