Hästskötare i alla sinnen

Att jobba som hästskötare är mer omfattande än vad många tror. Som ett exempel på det tänkte jag beskriva hur yrket omfattar alla våra sinnen: hörsel, känsel, lukt, smak, syn och det sjätte sinnet.

Hörsel
: Vad än man gör, oavsett om man mockar eller har lunchrast, behöver ena örat alltid vara spetsat. Kanske någon ropar på en eller hör man hovslag på gårdsplanen som inte borde finnas där? Man kan också höra hur hästarna rusar runt som galningar i hagen. Kort sagt, man kan upptäcka saker som inte står helt rätt till, bara genom att lyssna.

Känsel: Otroligt viktig vid den dagliga visitationen. Är hästen varm, knottrig i huden eller tjock i benen? Mycket kan man upptäcka genom att bara palpera hästen (alltså att använda hästarna för att känna igenom hela hästen).

Lukt: Även luktsinnet är viktigt eftersom man, genom att ta in olika dofter, kan upptäcka ohälsa, mögel med mera. Luktar det till exempel extremt illa i någon box kan det tyda på dålig tarmflora = dålig hälsa. Hovar kan lukta ruttet. Foder, hö och halm kan lukta mögel. Även om icke-hästmänniskor kanske tycker det luktar pecka i ett stall och mer än gärna skulle stänga av sitt luktsinne, vet en äkta hästskötare betydelsen av de olika dofterna och hur värdefullt det är att kunna känna dem.

Smak: Att kunna identifiera olika smaker är oerhört viktigt när man jobbar i stall. Bland annat kan ju hästmaten alltid behöva provsmakas… eller? … okej, jag erkänner. Smaksinnet har i princip ingen betydelse, men det låter mycket bättre att säga i alla sinnen istället för nästan alla…

Syn: Att kunna snabbt överblicka stallet på morgonen, bedöma hästens hälsa genom en titt på päls och ögon med mera, att se vad som behöver göras. Att kunna se gör arbetet mycket, mycket enklare! (Hoppas inga blinda tar illa upp..)

Det sjätte sinnet: Att kunna förutspå vädret för att ta in hästarna precis innan det börjar ösregna är vissa dagar ovärderligt. Likaså förmågan att bedöma om man en dag behöver göra superduperperfekt arbete för att inte halvt halshuggas. Eller de gånger man bara får en sån där känsla av att gå ner i stallet, och precis när man kommer in rullar en häst fast i boxväggen. Det sjätte sinnet är fantastiskt – och viktigt för en hästskötares överlevnad ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0